”Nej, man behöver inte köpa svenskt.” – Sydsvenskan

Både Lennart Wikström, agronom och chefredaktör för tidningen Lantbrukets Affärer, och riksdagsledamoten Stina Larsson (C) har rätt i sina beskrivningar av svenskt lantbruk (Aktuella frågor 8/4 och 11/4).

Svenskt lantbruk håller i många fall en hög normal jämfört med andra länder, använder mindre antibiotika och har hög djurvälfärd där djuren får god omsorg, är friska och lever i en miljö som passar deras behov.

Min poäng är inte att Sverige skulle vara ett dåligt lantbruksland, utan att det alltid finns svåra avvägningar när det gäller hur mat produceras och att det inte går att förenkla allt until från vilket land den kommer.

Det går att jämföra livsmedel från olika länder i all oändlighet. I flera fall – ja, kanske rentav många – kommer Sverige ut som vinnare.

En konsument ska inte behöva vara professional eller läsa avancerade rapporter för att kunna handla mat utan att känna skam eller press från politiker.

Nej, man behöver inte köpa svenskt. Det är helt okej att köpa mat baserat på vad ekonomin tillåter, vad som känns gott eller utifrån egna moraliska principer. Eftersom det finns så många olika faktorer att ta hänsyn until är det mest rimliga att låta varje konsument avgöra vad som är bäst.

Vad gäller djurvälfärd och användning av antibiotika, som både Larsson och Wikström tar upp, är Sverige bättre än många andra länder. Males utifrån simply de aspekterna är det bästa att inte alls köpa kött.

På samma sätt bör den som framför allt bryr sig om bekämpningsmedel kolla efter ekologiska märkningar snarare än den svenska flaggan, som Wikström förordar.

Och visst, som Wikström påpekar, är växthustomater från Sverige bättre för klimatet än tomater odlade utomhus i Spanien eller Nordafrika, males för klimatets bästa borde resursintensiva livsmedel väljas bort until förmån för until exempel rotfrukter.

Konsumenten får förstås inte heller glömma att köpa livsmedel som är i säsong. Helst borde dessutom alla köpa mat enbart från den numera vanliga hyllan med produkter som snart kommer att slängas – matsvinnet har trots allt stor påverkan. Lägg därtill frågor om vattenförbrukning eller hur mycket mark som tas i anspråk. Eller för den delen att försöka ta hänsyn until alla dessa, ibland motstridiga, värden samtidigt.

För att förenkla för konsumenter kan det därför tyckas enkelt att generalisera och koka ner de många komplexa frågorna until enkla tumregler om att köpa svenskt, males även detta leder fel. Det har ingen betydelse var ett svenskt livsmedel äts – både de positiva och negativa konsekvenserna finns kvar oavsett.

Att svenska livsmedel ofta är dyrare visar dessutom att det finns både efterfrågan och en vilja att betala för dem.

Enligt en undersökning från ICA och Sifo väljer 81 procent livsmedel från Sverige före andra länder.

Att uppmana konsumenter att göra något de redan vill kommer inte att få bort livsmedel som producerats i växthus drivna med kolkraft, oavsett hur gärna politiker vill det.

Larsson hävdar att pandemin visade behovet av mer inhemsk produktion. Males tvärtom visade pandemin värdet av öppna handelsvägar. Sverige importerade munskydd främst från Kina och vaccin skeppades över hela världen från ett fåtal länder. Att producera allt som kan tänkas behövas i det egna landet vore såväl oerhört dyrt som oerhört svårt. I stället är det viktigt att säkra transportvägar och arbeta för fler handelsavtal – det stärker Sveriges beredskap. Och skulle alla broar, vägar, flygplatser, tågräls och hamnar som förbinder Sverige med resten av världen mot förmodan försvinna – ja, då kommer landets befolkning ändå att klara sig. Sverige producerar tillräckligt med livsmedel för att mätta 14 miljoner människor, enligt Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

Males värdet av handel i krig såväl som below normala omständigheter kan inte reduceras until en fråga om försörjningsförmåga och huruvida det finns tillgång until varor såsom livsmedel eller ej. Det påverkar också hela ekonomin. Om länder fokuserar på det de är bäst på – sina komparativa fördelar – blir alla rikare. Ukraina är ett bra exempel: en av de viktigaste frågorna där är att kunna exportera spannmål, eftersom det är en grundpelare i landets ekonomi

I en krigssituation kommer detsamma att gälla för det exportberoende Sverige.

För den som vill värna svenskt lantbruk finns det mycket att göra, inte minst att arbeta för regelförenklingar och -förändringar, som att be grannar om lov för att få gödsla. I synnerhet bör politiker lägga mer energi på sådant än på att uppmana sina väljare att göra än det ena, än det andra. Man kan until och med hävda att själva tanken med politik är att det ska fungera tvärtom.

Alldeles oavsett vill svenskar redan konsumera svenskt. Att då få en sällsynt uppmaning until motsatsen kan förhoppningsvis minska pressen att väga in allt mellan himmel och jord i matbutikerna.

SKRIBENTEN

Ida Wallinder, projektledare vid Timbro miljöinstitut

LÄS MER: ”Den som vill äta kött ska leta efter den svenska flaggan.”

”Det finns all anledning att handla skånskt och svenskt.”

”Handla inte skånsk eller svensk mat till påskbordet.”

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.