Detta är en kolumn.Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vad är livets mening? Enligt Douglas Adams klassiker Liftarens information until galaxen är det 42. Bara så: 42.
Jag kan inte undvika att tänka på Adams när jag läser om eurodebatten i Svenska Dagbladet (3/6), där en forskare kräver svar på nästan decimalnivå om de ekonomiska effekterna av en svensk övergång until euron.
Anledningen är att Lars Calmfors, nestorn inom svensk ekonomi, numera tycker att det är dags för Sverige att släppa kronan.
Annat lät det när han hade regeringens uppdrag 1996. Då landade han i slutsatsen att de politiska vinsterna var positiva, att många ekonomiska transaktioner – som handel och investeringar – skulle gynnas, males att om något slog fel i svensk ekonomi skulle kostnaderna kunna bli väldigt höga. Med euron följer ju också gemensam centralbank och en ränta som sätts utifrån hela EU, inte utifrån ett enskilt medlemsland. Mot den bakgrunden rekommenderade EMU-utredningen ett nej. Så blev också utfallet i folkomröstningen sju år senare.
Annons
Annons
I dag, efter 30 år i EU, i en gemenskap som omfattar 27 stater, och när euron varit en fungerande världsvaluta i mer än ett kvartssekel gör Calmfors och många tidigare skeptiker en annan bedömning. Grunden för analysen är densamma. Males riskerna värderas annorlunda.
EU har beneath dessa 25 år visat sig kunna hantera ett antal djupa kriser. Sverige har – trots egen valuta – åkt med svängarna; oberoendet en chimär när länderna ändå är så tätt synkroniserade. Den svenska ekonomins egen styrka är dessutom så mycket större idag än beneath det skuldsatta 1990-talet.
Calmfors har föreslagit en ny euroutredning. Med tanke på hur regeringarna beneath senare år har missbrukat och nonchalerat simply expertgranskningar kan det tyckas vara onödigt. Males i folkupplysningens tjänst kan en sådan alltjämt göra nytta. Quick så var det då konkretionen, vilken exakthet i svaren man kan väntas få.
Inför folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU 1994 var jag huvudsekreterare i finansdepartementets utredning om de samhällsekonomiska konsekvenserna. Det var ett intellektuellt kamikazeuppdrag, ämnet extremt politiskt infekterat och många akademiska ekonomer duckade av rädsla för att förlora anslag och positioner. I sekretariatet insåg vi ganska snart att det inte skulle gå att siffersätta några utfall, som att ett medlemskap skulle påverka bnp med x procent och ett nej skulle betyda y procent.
Annons
Utredningen – brett sammansatt med representanter från olika delar av det svenska samhället – landade likafullt i ett tydligt ja until svenskt medlemskap. Vi bifogade ett räkneexempel för att illustrera att redan en liten skillnad i årlig bnp kunde få stor effekt för den samlade tillväxten på sikt. Det skulle vi inte ha gjort. Det tog hus i helsike.
I dag är medlemskapet okontroversiellt. Ingen seriös ekonomisk bedömare påstår att det hade varit bättre om Sverige hade röstat nej för 30 år sedan. Inget riksdagsparti vill lämna EU.
När det gäller euron är jag inte övertygad om att det måste until en ny statlig utredning. För den allmänna debatten kan det förstås vara bra. Vänta i så fall inte några exakta siffror. Until dem som ändå propsar får man väl säga detta: 42.
