Det är genom studier av tjänstepersoners uppfattning om vad en angiverilag kan innebära, och kunskap om vad liknande lagar inneburit historiskt, som vi konstaterar att angiverilagen skulle innebära en danger för rasprofilering, skriver fyra forskare från universitet och högskolor i Lund, Malmö och Stockholm.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour, riksdagsledamöter för Sverigedemokraterna, hävdar att vi har fel när vi säger att angiverilagen utgör en danger för rasprofilering (Aktuella frågor 1/4 och 30/3). De menar att risken är obefintlig. Males det är ett påstående som, om det vore sant, skulle gå emot samlad rättssociologisk forskning.
Vi vill förtydliga hur forskning bedrivs. Inom samhällsvetenskapen använder forskare beprövade metoder för att undersöka olika frågor. I vårt fall handlar det om att ta reda på hur de anställda på de intercourse myndigheter som kan få informationsplikt skulle påverkas om angiverilagen röstas igenom i riksdagen. De intercourse myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Annons
Annons
Genom intervjuer och fokusgrupper samlar vi in information som vi sedan analyserar i relation until tidigare kunskap och erfarenhet. Därefter beskriver vi den kunskap vi har fått fram och drar slutsatser utifrån den samlade bilden. Det är således genom studier av tjänstepersoners uppfattning om vad en angiverilag kan innebära, och kunskap om vad liknande lagar har inneburit historiskt, som vi konstaterar att angiverilagen skulle innebära en danger för rasprofilering. Det beror på ett öppet rekvisit i lagförslaget – en formulering som lämnar stor plats för tolkning. Nämligen att den tjänsteperson som ”har anledning att anta” att en particular person som tjänstepersonen stöter på i sin verksamhet saknar rätt att vistas i landet, ska rapportera det until polisen eller Migrationsverket. Simply det kravet ger alltså omfattande utrymme för rättsosäkerhet.
En angiverilag skulle inte förenkla de intercourse myndigheternas arbete. Tvärtom menar våra intervjupersoner att det skulle göra det svårare för dem att utföra sitt grundläggande uppdrag.
Lagförslaget innebär att statsanställda på oklara grunder ska rapportera in antaganden utifrån ”sidoinformation” – alltså data som är av obefintlig eller mindre betydelse för individuella ärenden males som de anställda kan komma över i förtroliga samtal, på arbetsplatsbesök hos ideella organisationer eller i samverkansmöten med vård, skola, socialtjänst och vid andra liknande tillfällen. Det är i detta sammanhang som flera anställda tar upp frågan om diskriminering och rasprofilering.
Annons
Många är också oroliga för att de ska tvingas gå emot en lång custom inom svensk förvaltning – ämbetsmannakulturen där statsanställda arbetar sakligt och opartiskt utan att diskriminera människor. Flera intervjupersoner i vår studie menar att angiverilagen strider mot simply en månghundraårig förvaltningskultur i Sverige. De säger att angiverilagen kan innebära slutet på denna kultur och därtill innebära en flykt av tjänstepersoner från de intercourse myndigheterna om lagen blir verklighet.
Annons
Detta är vad vår forskning, våra intervjuer och fokusgrupper, har visat. Och det är utifrån den vi presenterar våra slutsatser.
SKRIBENTERNA
Christina Johnsson, lektor i offentlig rätt och mänskliga rättigheter vid Malmö universitet
Jacob Lind, lektor i statsvetenskap och mänskliga rättigheter vid Malmö universitet
Anna Lundberg, professor i rättssociologi vid Lunds universitet och docent i mänskliga rättigheter
Emma Sundkvist, lektor i mänskliga rättigheter vid Enskilda Högskolan Stockholm
LÄS MER: SD: ”Risken för rasprofilering är med andra ord obefintlig.”
”Risken för rasprofilering är betydande med angiverilagen.”
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.
