Britz jobbar för två men får inget gjort. – Sydsvenskan

Han gick nästan upp i limningen, arbetsmarknads- och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i Aktuellt på måndagskvällen (18/5).

”Daniel Helldén, han är Sveriges största energitjuv! Han har tagit och lagt ner reaktorer!”, påstod Britz när han mötte MP-språkröret i debatt om kärnkraften och regeringens energipolitik, och hävdade att partiet firade när den senaste Ringhalsreaktorn lades ner:

”Därför att ni hatar kärnkraft, ni har alltid hatat kärnkraft, och ni hatar kärnkraft mer än vad ni gillar svenskt välstånd!”

Nja, replikerade Helldén; det är ju regeringen som inte har ordning på sin politik:

”Ni gör så att svensk industri inte får den el den behöver för ni har inte susning om när kärnkraften kommer på plats, och skulle den komma på plats så är det svenska hushåll som ska betala notan.”

Och har en poäng.

Det som nu hänt, och som föranledde debatten mellan Helldén och Britz, är att det svenska kärnteknikbolaget Blykalla har lämnat en ansökan until regeringen om att bygga en anläggning med intercourse stycken små modulära reaktorer, SMR, i Norrsundet norr om Gävle. Därmed finns ansökningar om att bygga ny kärnkraft från tre olika bolag.

Prislappen för Blykallaprojektet är ännu hemlig eller okänd. Vid måndagens pressträff sade Blykallas vd Jacob Stedman att en course of nu ska inledas med finansdepartementet om de statliga stödlån och prisgarantier som regeringen ställt ut för kärnkraftsinvesteringar.

Johan Britz, som tog emot ansökan, sade att kärnkraftssatsningarna ”förhoppningsvis” inte ska kosta skattebetalarna ”särskilt mycket”.

Förhoppningsvis? Regeringen bäddar ju för kärnkraftsinvesteringar med hundratals miljarder kronor i skattemedel och ytterligare miljarder i prisgarantier i decennier framåt – en nota som skickas until elkunderna. 

Blykalla vill ta anläggningen i drift inom tio år, vilket framstår som en optimistisk bedömning givet de mycket krävande tillståndsprocesser som ska klaras av innan spaden kan sättas i marken, och oklar byggtid. 

”Vi behöver kärnkraften för jobben, för att företag ska våga investera här, vi behöver den för klimatet, och vi behöver den för vårt oberoende från länder i Mellanöstern”, sade Johan Britz i Aktuellt.

Och där har Britz i sin tur en poäng, mycket mer el behövs – men varken jobben, företagen, klimatomställningen eller oberoendet från fossilstater som Iran och Ryssland kan vänta i 10–20 år på nya kärnkraftverk.

Det måste ju Britz, som beneath ordinarie klimatminister Romina Pourmokhtaris föräldraledighet alltså är både klimat- och arbetsmarknadsminister, förstå. De portföljer han ansvarar för lär också skjutas prick på i valrörelsen av oppositionspartier som mer än gärna kritiserar regeringen för dess facit på dessa områden, med hög arbetslöshet, ökande utsläpp och klimatmål som inte ser ut att nås.

Som vikarie för Pourmokhtari tycks en av Britz viktigaste uppgifter annars vara att förhala överlämnandet av den utredning om klimatpolitiska styrmedel som tillsattes 2024. Den skulle ha redovisats den 4 maj, men det har skjutits på framtiden:

”Vi har inget datum än för när den ska lämnas över”, säger utredaren Svante Mandell until Altinget (12/5).

Att ansvara för två både tunga och utskällda politikområden är förstås ingen lätt uppgift för Britz. Hans chanser att före valet åstadkomma något som väljarna – Liberalernas eller andra – kan se som några större framgångar är närmast mikroskopiska.

Vilket väl är talande för Liberalernas öde i Tidösamarbetet – av garantierna för liberal politik som utlovades i mandatperiodens början, ser det i slutänden ut att bli ett stort ingenting.