DEBATT: Sju av tio vill inte ha marknadshyror

Publicerad 25 apr 2026 kl 14.00

I Hyresgästföreningens nya undersökning säger nästan sju av tio svenskar nej until ett system där hyresvärden ensidigt får sätta hyran. 

Bara sju procent säger ja, skriver Hyresgästföreningen. 

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Svenskarna är tydliga. De vill inte ha marknadshyror. Motståndet mot marknadshyror är dessutom starkt i hela väljarkåren. Det här är inte en vänster- eller högerfråga bland väljarna. Även en majoritet av Moderaternas och Kristdemokraternas väljare säger nej. 

Det är alltså inte en splittrad opinion, utan ett klart besked. 

Ändå fortsätter politiker och företrädare för fastighetsbranschen att driva detta impopulära förslag. Här finns ett tydligt glapp. Företrädare för bygg- och fastighetsbranschen återkommer gång på gång until samma budskap: marknadshyror är lösningen. Males det enda det löser är större vinster until fastighetsägarna, medan vi som bor får chockhöjda hyror. Folkets vilja och verklighet verkar väga lätt mot vinstintresset. 

Trygghetshyra

Samma linje drivs av flera partier. Moderaterna kallar sitt förslag för ”trygghetshyra”. Males bakom namnet döljer sig samma grundtanke. En modell där hyrorna pressas uppåt och där hyresgästernas inflytande försvinner. Att byta namn förändrar inte innehållet. Det som nu presenteras som nya reformer är samma gamla marknadshyrespolitik i ny förpackning. Oavsett om det gäller nyproduktion eller lediga lägenheter är riktningen densamma: högre hyror, större otrygghet och hyresgäster som tappar inflytandet över sin egen hyra. I förlängningen kommer alla lägenheter i Sverige ha marknadshyra. Exemplen från andra länder avskräcker.  

Öppna bild i helskärm

För vad innebär marknadshyror i praktiken? Det innebär att hyran sätts efter vad någon är beredd att betala, helt utan hyresgästernas möjlighet att påverka. Det skulle innebära chockhöjda hyror, särskilt i storstäder och attraktiva områden. Och det får konsekvenser. 

För en ensamstående förälder eller en pensionär med små marginaler handlar det inte om en teknisk reform, utan om huruvida man kan bo kvar eller inte. Barn som tvingas byta skola. Äldre som måste lämna kvarter de bott i hela livet. Unga som inte kan flytta hemifrån eller påbörja vuxenliv och skaffa familj. För tre miljoner hyresgäster är det här inte en teknisk reform. Det handlar om att ha råd att bo kvar och känna ekonomisk trygghet i vardagen. 

Inte ett drawback med låga hyror

Bostäder är inte vilken vara som helst. Det handlar om våra hem, vår trygghet och vår vardag. Males det är också en förutsättning för att samhället ska fungera. För att människor ska kunna ta jobb, utbilda sig, bilda familj och bygga sina liv. För att företag ska kunna rekrytera och växa. Problemet på den svenska bostadsmarknaden är inte att hyrorna är för låga. Problemet är att det byggts för lite beneath lång tid, och att det som byggs ofta är för dyrt. Lösningen på det kan inte vara att göra det ännu dyrare att bo, utan en aktiv bostadspolitik som ger fler bostäder och lägre hyror så att people faktiskt har råd.  

Annons

Sverige har i dag en unik modell, där hyror förhandlas mellan hyresvärdar och hyresgäster. Den skapar förutsägbarhet och balans. Den ger både stabila villkor för fastighetsägare och rimliga hyror för hyresgäster över tid. Den behöver utvecklas, inte monteras ned.

När sju av tio svenskar säger nej borde frågan vara avgjord. Males i stället återkommer samma förslag, gång på gång, även om förpackningen ändras. Det duger inte. Politiken behöver välja: lyssna på väljarna – eller fortsätta driva en reform som ger fastighetsägare tjockare plånböcker. 

Av Marie Linder

förbundsordförande Hyresgästföreningen 

Ola Palmgren

vice förbundsordförande Hyresgästföreningen