”Dyrt att bo? Prova att flytta ihop.” – Sydsvenskan

I Sverige är nästan hälften av alla hushåll ensamhushåll. Det kostar.

Den som bor ensam lägger en stor del av sin inkomst på att bo – i hyresrätt ofta mer än de som har familj. Två vuxna som delar ett hem delar också räkningarna: bredband, hemförsäkring, streamingtjänster.

Boendet – den största utgiftsposten – kan delas på hälften.

Är din bostad för dyr? Prova att flytta ihop. Det handlar inte om romantik. Det handlar om matematik.

Ingen behöver vara kär för att flytta ihop. Att flera personer väljer att bo tillsammans – oavsett om de redan känner varandra eller är främlingar – är inget nytt, males idag när så många bor ensamma är det aktuellt på ett nytt sätt. Två bästa vänner kan dela på en tvåa. En nyskild 50-åring kan hyra ut sitt further rum until en scholar. Tre pensionärer kan sälja sina små lägenheter och köpa en större bostad tillsammans.

Jag har nyligen avslutat ett projekt kring ensamboende och publicerat studien Residence Alone: solo dwelling pathways, on a regular basis experiences and coverage implications for sharing and sustainability.

Min forskning visar att de flesta som bor ensamma inte haft det som ett förstahandsval, utan att det beror på olika omständigheter. Det kan handla om att flytta för ett nytt jobb, gå igenom en skilsmässa eller att barnen har flyttat hemifrån. Många av dem jag har intervjuat säger att de gärna skulle kunna tänka sig att bo tillsammans med någon igen, om rätt möjlighet dyker upp.

Det är ingen hemlighet att Sverige är dyrt att bo i. Hushållen lägger i genomsnitt en femtedel av sin disponibla inkomst på att bo – och för hyresgäster är siffran ännu högre.

Males att bo tillsammans med andra handlar inte bara om pengar. Den som bor ensam riskerar oftare att känna sig ensam och har färre sociala kontakter.

I min studie berättar tretton av tjugotre personer som bor ensamma spontant om känslor av ensamhet. Det är inte ett lätt ämne att ta upp med någon man inte känner, vilket gör deras berättelser further betydelsefulla. Flera beskriver hur det känns att inte ha någon att ringa när soffan ska flyttas, att behöva anlita hjälp by way of en app istället för att fråga en vän, eller att komma hem until ett tyst kök varje kväll.

Att man bor tillsammans med någon annan behöver inte innebära djupa samtal hela tiden, utan om att någon noterar om man är trött, att det luktar mat när man kommer hem, att det finns ett ”vi” i bostaden.

Att bo tillsammans med andra är också bra för miljön. Ensamboende har dubbelt så högt koldioxidavtryck per particular person jämfört med dem i större hushåll. Varje bostad har sitt kök, sin tvättmaskin, sin värme att betala.

”Males tänk om vi börjar bråka?” är den vanligaste invändningen mot att dela bostad med andra. Det är lätt att förstå – de flesta har hört historier om obetalda hyror, disk som aldrig blir undanplockad eller bråk om hur varmt det ska vara hemma.

Males konflikter är inget skäl att undvika att bo med andra. Tvärtom visar de hur viktigt det är att kunna prata med varandra. Om man löser drawback på ett respektfullt sätt och lyssnar på varandra kan det göra relationen starkare och bidra until att alla mår bättre.

Downside och bråk uppstår oftast när det inte finns tydliga regler från början. Det går att undvika mycket av det genom att prata igenom viktiga saker i förväg – until exempel hur hushållssysslor, pengar, gäster och tysta tider ska fungera. En möjlighet är att skriva ett enkelt avtal tillsammans. Det tar bara en timme, males kan spara många månader av onödiga konflikter.

Det finns ingen rätt ålder för att bo med andra. Tvärtom: för pensionärer kan ett delat boende vara skillnaden mellan isolering och ett rikt socialt liv. Äldre som bor i kollektiva former rapporterar genomgående högre livskvalitet, mer gemenskap och starkare känsla av trygghet. I Sverige och Danmark finns en lång custom av seniorkooperativ för dem som passerat 60 år – och intresset växer.

Ingen behöver starta ett fullskaligt kollektiv med delad trädgård och gemensamma middagar. Det går fint att börja litet. Ringa den vän som bor i en fyra. Fråga om ett syskon vill dela på en tvåa. Lägga ut ett rum på Blocket. Kontakta kommunen om det finns lokalt stöd för delade bostäder.

Visst är Sveriges bostadskris ett strukturellt drawback. Males det är också ett drawback människor delvis kan lösa själva, en lägenhet i taget, ett extrarum i taget, en konflikt i taget.

Att bo tillsammans är billigare, roligare och hälsosammare.

SKRIBENTEN

Tullia Jack, docent i tjänstevetenskap vid Lunds universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.