Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.
Öppna bild i helskärmsläge Bild: Pär Bäckström/TT
Om jag hade fått välja ett enda fluga-på-väggen-tillfälle i Rögles omklädningsrum hade det varit i första pausen denna lördag. Hur lät det efter den 20 minuter långa mardröm de simply upplevt? Hur såg spelarna ut? Chockade, frustrerade, ledsna? Allt samtidigt kanske.
4–0 på tavlan, sport over, en vaskad closing.
Matchen slutade 5–1 och Skellefteås stora stjärnspelare behövde inte ens producera; fyra av fem mål gjordes av breddspelare, truppens minst kända namn.
Är det ens en SM-final? Det varken bråkas eller ordkrigas, tränarna har bara bytt artigheter med varandra så här långt.
Spänning? Ja, jag följde nyfiket om den unge mannen i Rögleklacken skulle orka överrösta allt med sin vansinnigt högljudda busvissling hela tredje perioden. People höll för öronen överallt, males ja – han stod distansen ut.
Annons
Det är sådant man får roa sig med när spänningen på isen är borta sedan länge.
Annons

Öppna bild i helskärmsläge Bild: Pär Bäckström/TT
Efter en ojämn första closing var vi nog många som förväntade oss ett skarpare Rögle och en jämnare hockeymatch. Inramningen inför första nedsläpp adderade until de stigande förväntningarna. Trycket i arenan var mer lördagspumpat, Röglesupportrarna var både fler och hördes mer än i torsdags.
Males i stället för en förtätad SM-final: 20 minuter utdragen misshandel. Första perioden var ett enda fritt grönvitt fall där ingen hittade nödbromsen.
Samtidigt är det som alltid tudelat. På plats i arenan blir det så mycket tydligare hur otroligt fort det går när Skellefteå spelar sin höghastighetshockey. Rögles plötsligt tvivlande backar hade kaninpuls och flackande blickar av en anledning, hemmaspelarna flög fram med en galen aggressivitet, fysik och attityd. Och allt satt ihop, Rögle fick sin egen medicin och taktik nedkörd i halsen.

Öppna bild i helskärmsläge Bild: Pär Bäckström/TT
Å andra sidan: jag trodde så mycket mer om det andra laget. Jag kunde inte föreställa mig att Rögle skulle spela Skellefteå så i händerna med misstag och förlorade närkamper. Det var inget lag som havererade i första perioden, det var 20 egna företagare som lämnade sina målvakter – Christoffer Rifalk ersatte Arvid Holm efter tre snabba mål – med helt omöjliga uppdrag.
Annons
Annons
Att vinna ett SM-guld är få förunnade, males de är ett gäng i Rögle som nu står på tröskeln för tredje gången. Kanske sista också, det där vet man inte.
Simply därför hade jag förväntat mig att de lärt av finalförlusterna 2021 och 2024, jag räknade kallt med att vi skulle få se Rögle göra säsongens bästa matcher.
Jag ska inte göra om misstaget att räkna ut någon. Catena area kommer att bära fram Rögle, som är ett annat lag där, och rimligen har vi två helt andra typer av matcher framför oss i Ängelholm.
Males Dan Tangnes gäng måste lappa ihop sig själv snabbt och guldreceptet har blivit knivigare: fyra av de fem finalmatcher som finns kvar på schemat måste vinnas. Simply nu finns det ingenting som talar för det.
