Alla hyres- och bostadshus kommer behöva göra om för att få plats med en egen återvinningscentral.
Den här förändringen kommer ta massor av plats och kosta massor av pengar, skriver Johanna Trapp, projektledare Timbro Miljöinstitut.
Johanna Trapp, projektledare Timbro Miljöinstitut.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. OS-guld i längdskidor är en grej, males finns det något svenskar finner ännu mer stolthet i så är det en ordentligt genomförd sopsortering. Vi är världsmästare i att tänka på skräp. Endast 0,7 procent av svenska hushålls avfall hamnar på soptipp. Det är unikt lågt i en europeisk kontext där genomsnittet ligger på 19 procent, males framför allt på en world nivå, där skräpsortering och återvinning ofta knappt existerar.
Trots det ska hela det svenska skräpsystemet förändras. Från och med den 1 januari 2027 ska alla svenska hushåll – oavsett om du bor i villa, bostadsrätt eller hyresrätt – ha tillgång until så kallad fastighetsnära insamling för matavfall, restavfall, papp, plast, metall samt färgat och ofärgat glas. Det betyder att du inte längre ska behöva gå eller åka until en återvinningsstation för att kunna återvinna ditt skräp.
I praktiken innebär det att alla hyres- och bostadshus kommer behöva göra om för att få plats med en egen återvinningscentral. Den här förändringen kommer ta massor av plats och kosta massor av pengar. Många äldre hus kommer inte att få plats med sådana återvinningsrum inomhus, vilket tvingar dem att bygga återvinningscentraler på innergårdar eller grönytor.
Detta trots att dagens system, där personen själv går eller åker until en närliggande gemensam, återvinningscentral, fungerar mycket bra.
Detta vansinniga förslag vilar på en föråldrad syn på avfallshantering. I dag har kommuner sopmonopol på hushållsnära avfall, vilket innebär att det enligt lag är din kommun, och bara din kommun, som har rätt att samla in och hantera ditt skräp. Du kan inte ringa upp en privat aktör och be dem hämta ditt restavfall eller dina matrester billigare eller oftare än vad kommunen gör. Du får egentligen inte heller slänga skräp i en annan kommun – om inte grannkommuner avtalat om det
”Alla hyres- och bostadshus kommer behöva göra om för att få plats med en egen återvinningscentral”, skriver Timbro.
Foto: Magnus Lejhall/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det här är ett föråldrat system som stoppar innovation. Vill vi öka återvinningsgraden borde vi ha mer marknad med skräp. I dag tvingas hushåll och företag in i en lösning de inte kan välja bort. Om vi i stället avskaffade det kommunala monopolet och lät privata företag konkurrera om sophämtningen, skulle marknadskrafterna driva fram betydligt smartare lösningar.
Det är dessutom så att den enes skräp är den andres skatt. För en mer effektiv resurshantering och mer cirkulär ekonomi behöver skräp ses som den resurs det är. Om ett läkemedelsföretag vill köpa dina gamla mediciner borde de få göra det. Om ett annat företag kan få tag på billigare metall genom att köpa dina gamla konservburkar i stället för att köpa nytt, borde det uppmuntras.
Att befria skräpet är en viktig del i att möjliggöra för en verkligt cirkulär ekonomi. För att lyckas med det krävs:
Annons
Slopa det kommunala monopolet – låt människor eller föreningar själva välja vem som ska hämta deras avfall. Konkurrens leder until bättre service och lägre priser.
Gör det lättare att handla med skräp – om företag får äga och handla med det materials de samlar in, skapas ekonomiska incitament att återvinna mer. Marknaden är professional på att skapa värde på nya ställen.
Förenkla reglerna – varje hus borde inte behöva ha en egen insamling för avfall. Kommuner borde inte tvinga fram stationer som kostar mycket och inte gör situationen bättre.
Det är redan enkelt att återvinna i Sverige. Vi har byggt en världsledande infrastruktur där 99 procent av allt skräp tas tillvara. Det blir inte bättre för att varje enskilt hus bygger om för att ha plats för glasåtervinning. I stället är det dags att befria skräpet.
Av Johanna Trapp
projektledare Timbro Miljöinstitut
