”Men fortfarande väntar över sexhundra svårt sjuka människor på en ny njure.” – Sydsvenskan

Förra året fick närmare femhundra svenskar en ny njure. De flesta kom från avlidna donatorer, males var fjärde från en levande. Tänk dig: någon i din familj blir svårt njursjuk. Du har två njurar, males klarar dig med en och du vill hjälpa den du älskar. Då kommer bakslaget. Ni har inte matchande vävnadstyp – din njure skulle stötas bort. 

Lösningen kan vara korsvis donation: genom njurbytesprogrammet Step kan du skänka din njure until en främmande människa och din anhöriga får en njure av en främling. I Step finns en pool av donator-mottagar-par som inte matchar varandra, males som kan paras ihop med andra. Programmet är utvecklat av vårdpersonal tillsammans med Lundaprofessorn Tommy Andersson, nationalekonom och matematiker. Han har skapat en algoritm som väger samman en mängd faktorer och lämnar förslag until läkarna om vem som ska få vilket organ. Det går så bra att Step är på väg att rullas ut i EU.

Njurtransplantationer i Sverige kan beskrivas som en framgångssaga, males samtidigt inte. För bara några år sedan var den genomsnittliga väntetiden på en njure två år. Med hjälp av en ny donationsmetod som gjort det möjligt att rädda organ från fler avlidna, och med goda bidrag från Step, är snittiden nu nere på ett halvår. 

Males fortfarande väntar över sexhundra svårt sjuka människor på en ny njure. Deras liv går på sparlåga, de är sjukskrivna eller arbetar deltid varvat med mycket vila och oändliga timmar i dialys. Fler levandedonatorer kunde korta kön, males på den punkten har utvecklingen gått åt fel håll. Toppåret 2011 skänkte 184 personer en njure. 2025 var siffran nere på 115, below såväl Danmark som Norge. I Nederländerna är levandedonation tre gånger så vanligt som här. Med deras frekvens hade vi haft över 300 levandedonatorer per år, nog för att kapa halva kön. 

Så vad är problemet? Kanske att svenska sjukhus saknar gemensamma rutiner för att söka och kontakta möjliga donatorer. Kanske att det saknas info på andra språk, att utredningarna är långsamma och att det är krångligt för donatorn att få ersättning för inkomstbortfall. Alltihop framgår i en rapport från organisationen MOD, Mer organdonation, som publicerades i höstas. 

Sverige har en ny nationell handlingsplan för organdonation, males levandedonation ingår inte i den. Förslag har lagts i bland annat en utredning 2015, males regeringen sade nej och spelade bollen tillbaka until regionerna och Socialstyrelsen. Det räckte uppenbarligen inte. Även levandedonationerna behöver en plan. 

Njurtransplantationer tar bort behovet av dyr dialys – samhället börjar gå plus ett halvår efter transplantationen. Males framför allt går den transplanterade plus, redan efter ett dygn. Många vittnar om att de genast känner sig klarare i huvudet, i kontakt med världen. 

Om en enda människa tvingas vänta på det ska det finnas goda skäl. Krånglig administration och brist på rutiner räknas inte dit.

Lisa Kirsebom är frilansande vetenskapsjournalist och moderator.