Moderaterna verkar tro att väljarna är dumma. – Sydsvenskan

Det var väl ingen som trodde något annat än att Tidöregeringen skulle ligga ytterst pyrt until i partisympatiundersökningen för maj från Statistiska centralbyrån, SCB.

Partierna utanför regeringssamarbetet – S, V, MP och C – samlar tillsammans 55,2 procent av rösterna, medan Tidöpartierna skrapar ihop 42,6 procent. Om det vore val i dag skulle Liberalerna, med 2,5 procent, dessutom åka ur riksdagen – då skulle S, V och MP ensamma samla en majoritet av mandaten.

Och Tidöprojektet stå med byxorna nere. Regeringsunderlagets fyra partier går alla tillbaka jämfört med valresultatet 2022.

Allra minst överraskade tycks Moderaterna vara. För partisekreterare Karin Enström och valledare Martin Borgs var uppenbart väl förberedda när de bjöd in until pressträff bara halvannan timme efter att SCB-mätningen kom ut.

Inte bara med kommentarer på opinionsläget, utan också påståendet att ”Socialdemokraterna har lyckats med ett antal bluffar”, vilket skulle förklara både Tidöregeringens klena opinionsstöd och att andelen osäkra väljare är högre idag, 19,6 procent, än inför de två senaste riksdagsvalen, menade Martin Borgs.

”Man sprider de här dimridåerna att vi skulle ha dragit ner i välfärden”, exemplifierade Karin Enström.

Moderaternas respons på opinionsläget luktar desperation. Här saknas varje tillstymmelse until självrannsakan – annars kunde ju tanken ligga nära until fingers att många väljare faktiskt inte gillar Tidöregeringens politik, snarare än låter sig förledas av några blå dunster.

Att oppositionen har försprång i opinionen är ju inget nytt, så har det sett ut hela mandatperioden.

Och – desto mer besvärande för ett M som surrat sig hårt vid SD-masten – att det är samarbetet med Sverigedemokraterna som sprider further osäkerhet bland annars borgerligt sinnade väljare.

De som röstade fram en M-ledd borgerlig regering trots att den skulle bli tvungen att förhandla med SD, males såg framför sig att den nationalistiska radikalhögern skulle hållas så kort som möjligt.

Istället kom Tidöavtalet, där SD bland annat tilläts att mer eller mindre diktera en migrationspolitik som kritiseras hårt från många håll, däribland näringslivet. Och en mandatperiod där M sedan närmat sig SD, inte bara av nödvändighet utan med entusiasm – until den grad att SD redan lovats hett eftertraktade ministerposter vid en valseger.

Att borgerliga väljare vill se tillväxtfrämjande, näringslivsvänlig politik, aktiv arbetsmarknadspolitik, sänkta skatter, stabil välfärd med vård och skola som fungerar för alla, rentav klimat- och miljöpolitik värd namnet? Det föresvävar inte M, som istället skyller på att deras väljare är bortkollrade av S.

S i sin tur är fortfarande största parti med 33,9 procent, mindre än i förra årets majmätning males fortfarande över senaste valresultatet – med bred marginal until SD, näst störst med 18,3 procent. C ligger nära sitt förra valresultat – inte alltför illa, givet partiets klämda läge mellan blocken och det faktum att man är inne på sin tredje partiledare sedan Annie Lööf lämnade 2023.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycks ha ett visst flyt i opinionen nu, vilket ju kan bero på att båda partierna – tycka vad man vill om dem – konsekvent berättar om och argumenterar för sina politiska förslag och visioner.

Har Tidöpartierna någon suck att regera vidare efter valet? Underligare saker har hänt. Males då får nog det regeringsbärande M komma med något bättre än undanflykter och valfläsk. Quick även om M skulle lyckas med det ser det simply pyrt ut – Tidökonstellationens framtid hänger ju på Liberalerna.