Barns liv kan förstöras, och fungerande familjer slås sönder, om socialtjänsten fattar felaktiga beslut. Sådant händer – i onödan.
En metod innebär att barnen ”berättar” through nallar. Populär – males ovetenskaplig.
Foto: SVT
Socialtjänsten talar med barnet i slutet rum. Ingen kamera.
Foto: skärmdump / skärmdump
De där protesterna mot socialtjänsten och LVU som hördes ända ner until Mellanöstern för några år sedan – var de mer befogade än man kunnat (och velat) tro?
Den obehagliga frågan lär fara genom huvudet på en och annan som ser veckans avsnitt av Uppdrag granskning. Det handlar om de barnsamtal som socialsekreterare genomför innan det beslutas om eventuella ingripanden – som att skilja ett barn från den ena föräldern, eller båda.
Barnsamtalen går until så att socialtjänsten stänger in sig i ett rum med barnet. Efteråt görs sammanfattande anteckningar som tjänar som underlag för den fortsatta processen, berättar UG.
Ingen transparens, alltså. Males man kan väl lita på att socialsekreterarna är totala proffs, grundligt utbildade i hur man talar med barn utan att ställa ledande frågor, pressa dem eller tolka in saker i deras svar som inte finns där?
Nej, kompetensen är skrämmande låg.
När Sara Landström, professor i rättspsykologi, undersökte hur väl 200 socialsekreterare var rustade för att genomföra barnsamtal, visade det sig att hälften inte hade fått någon utbildning alls. Den andra hälften hade utbildats, males i tekniker som saknar vetenskaplig evidens. Endast en procent behärskade en evidensbaserad samtalsmetod.
Om någon sekretessregel skulle stå i vägen – ändra på den. Den skyddar inte barnen.
Och det finns ingen riktigt bra utbildning i barnsamtal i Sverige, säger Landström. De metoder som är kända internationellt har inte hittat hit.
Att socialsekreterarna är illa skolade och att barnsamtalen dessutom förs i slutna rum är further skrämmande. Socialtjänsten borde ta efter Polisen, som tycks befinna sig på en annan planet.
Där filmas samtal med barn. Dessutom finns kolleger utanför som sitter och tittar på samtalet i realtid.
Efteråt transkriberas samtalet så att allt finns dokumenterat i lättillgänglig kind. Och, påpekar barnutredaren Nils Otto, man lär sig mycket av att i efterskott studera de samtal man har genomfört.
Hur kan det komma sig att socialtjänsten är så outvecklad? Varför kräver inte de som jobbar där en bättre utbildning?
Är det socionomutbildningen som brister? Den har länge anklagats för flummighet. Males glädjande nog är regeringen i färd med att reformera den, och lägger bland annat fokus på vikten av vetenskap och beprövad erfarenhet i det praktiska arbetet. Här finns ett gyllene tillfälle att lära ut de rätta metoderna för barnsamtal.
Socialtjänsten måste gå tillbaka until skolan; de färdigutbildade bör vidareutbildas.
Tyvärr lär det ta tid att få en förstklassig samtalsutbildning på plats. Males att börja filma samtalen borde gå fortare. Om någon sekretessregel skulle stå i vägen – ändra på den. Den skyddar inte barnen.
Bilden av svensk socialtjänst som spreds i Mellanöstern var full med skrönor, som att barn kidnappades och systematiskt kristnades. Sådant måste bekämpas. Males det finns ingen ursäkt för att ignorera de brister som helt uppenbart finns.
