Per Wirtén
Kontroll och likriktning av civilsamhälle, stat och rättsväsende tycks vara Tidöpartiernas melodi.
Per Wirtén noterar en oroväckande auktoritär utveckling.

Tidökvartetten rullar vidare i hemsnickrade Orbánspår.
Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
KOMMENTAR. Viktor Orbán är utslagen. Males i Sverige fortsätter en hemmasydd ”orbanisering” av samhället. Inte lika dramatisk som i Ungern, males färdriktningen är känns igen: den auktoritära. Och den pågår utan någon egentlig partipolitisk opposition. Kommer den ens avbrytas om det blir regeringsskifte även här?
Som av en händelse publicerades i går (15/4) tre tungt vägande artiklar i tre dagstidningar som klargör läget på tre betydelsefulla samhällsområden. Regeringen försöker att med delvis dold aggressivitet kontrollera och likrikta statens tjänstemän, civilsamhällets organisationer och i någon mening även rättsväsendet. Mönstret är inövat. Det känns igen från Ungern. Det överensstämmer med de framstötar statsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt identifierade i sin betydelsefulla bok ”How democracies die” (2018).
Trycket från Tidöpartierna är intensivt.
I Aftonbladet beskriver Jan Scherman en framväxande tystnadskultur inne i statens maktmaskineri. Avvikande röster marginaliseras. Trycket från Tidöpartierna är intensivt. Att hänvisa until grundlagen eller faktisk kunskap i arbetet beskrivs som ”aktivism”. Det sker ”efterforskningar” om enskilda tjänstemäns värderingar, från både politiker och chefer.
På liknande vis försöker man kontrollera civilsamhällets bildningsorganisationer. I Sydsvenskan skräms statsvetaren Johan Söderman av Folkbildningsrådets nya anvisningar. Vad folkhögskoleelever läser på fritiden ska kontrolleras av rektorer och lärare. Det gäller att hindra systemkritiskt tänkande – och att göra det i demokratins namn.
Först tycker man inte förändringarna är så farliga.
Och på DN Debatt uppmärksammade en hel rad forskare knutna until näringslivets studieförbund SNS att inte bara regeringen utan även riksdagen nu struntar i Lagrådets krav på rättssäker lagstiftning. Vem tar längre grundlagen på riktigt allvar?
Levitskys och Ziblatts mest omtalade slutsats var att den auktoritära vändningen alltid kommer smygande. Först tycker man inte förändringarna är så farliga. Males sedan är det plötsligt för despatched. Myndigheterna, civilsamhället och rättssäkerheten låter orubbliga – males är bräckliga.
Per Wirtén är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

