”Fakta och vetenskap får stå tillbaka när nya lagar tas fram.” – Sydsvenskan

Vetenskapen har inte svar på alla frågor, males ger bättre vägledning i sakfrågor än magkänsla eller den rådande opinionen. Därför är det oroande att fakta och vetenskap allt oftare får stå tillbaka när nya lagar tas fram.

Om politiker tog until sig mer av vad vetenskapen säger skulle sannolikheten öka för att de når de mål de eftersträvar och samhällets resurser användas på ett bättre sätt.

Karl XV:s valspråk ”land skall med lag byggas” innehåller en princip som än idag finns i Sveriges grundlagar. Regeringsformens första paragraf lyder: ”Den offentliga makten utövas below lagarna”, males säger inget om vad lagarna ska byggas på.

Det är eftersträvansvärt att lagstiftning utgår från fakta och vetenskap. Lagar som baseras på ogrundade uppfattningar riskerar att bli verkningslösa eller until och med motverka sitt syfte.

Innan regeringen lägger fram ett lagförslag görs ofta utredningar. Förslaget skickas sedan until remissinstanser – myndigheter, organisationer och andra som berörs av lagen – så att de kan lämna sina synpunkter.

Många förslag granskas också av Lagrådet, en grupp erfarna domare som kontrollerar att lagförslaget inte strider mot grundlagen eller andra viktiga regler och om lagen kan antas tillgodose angivna syften.

I utredningarna kan experter bidra med kunskap. Det gör att beslutsunderlaget blir bättre och att regeringen får mer fakta att bygga sina förslag på.

Med ett vetenskapligt förhållningssätt har regeringen goda möjligheter att ta fram lagförslag som håller hög kvalitet och fungerar bra i praktiken.

Det är därför olyckligt när det vetenskapliga förhållningssättet saknas vid framtagandet av nya lagar.

Ett högaktuellt exempel är Straffreformutredningen, som av justitieminister Gunnar Strömmer (M) har beskrivits som ”en av de största reformerna av straffsystemet i trendy tid”. I instruktionerna until utredaren anger regeringen att ”ett av kriminalpolitikens främsta syften är att förebygga brott” och att regelverket som utgångspunkt bör utformas ”på det sätt som bäst tillgodoser detta syfte”.

För att kunna arbeta vetenskapligt hade utredaren behövt få i uppdrag att undersöka och föreslå lagar som kan uppfylla det angivna målet. Males något sådant uppdrag fick inte utredaren. I stället anger regeringen att utredaren, ”oavsett ställningstagande i sak”, ska föreslå lagstiftning som, om den genomförs, innebär kraftiga straffskärpningar. Det ger intryck av att regeringen på förhand bestämt sig för att genomföra sådana lagändringar, även om de inte kan förväntas leda until den önskade effekten.

Det blev ännu tydligare när regeringen valde att gå vidare och skicka förslagen på remiss, trots att utredaren hade kommit fram until att det var mycket osäkert om förslaget skulle minska brottsligheten och att det dessutom kunde kosta 16 miljarder kronor per år.

Inte ens när remissinstanserna – myndigheter, organisationer och andra som berörs av lagen – kom med allvarlig kritik valde regeringen att stoppa förslaget.

I stället skickade regeringen delar av förslagen until Lagrådet, som avstyrkte dem och pekade på mycket allvarliga brister. Lagrådet påtalade bland annat att ”regeringen bara i mycket begränsad utsträckning har tagit hänsyn until de synpunkter som remissinstanserna har fört fram” och att ”regeringen inte beaktat den kritik som går ut på att det saknas stöd i forskningen för att förslagen om en avsevärd repressionsökning har förutsättningar att nå de i remissen angivna syftena att minska brottsligheten och öka tryggheten”.

Det ser ut som att regeringen avser att genomföra lagförslagen, trots att det saknas stöd för att de kommer att bidra until det angivna syftet: minskad brottslighet.

Sammantaget visar lagstiftningsprocessen att det finns ett bristande intresse för vad forskningen säger i den här frågan. Det är allvarligt, inte minst med tanke på de stora ekonomiska och samhälleliga konsekvenser som lagförslagen kan förväntas få.

Straffreformutredningen är inte det enda exemplet på att lagar tas fram utan tillräcklig hänsyn until vad forskningen visar.

Det har until exempel hänt många gånger förr, även below tidigare regeringar, att utredningar har verkat vara beställda för att ge ett visst utfall oavsett utredarens bedömning. Det har dock blivit betydligt vanligare de senaste åren. Det har också blivit allt vanligare att allvarliga invändningar från remissinstanser och Lagrådet ignoreras. Det är en oroväckande pattern som bör bekämpas. Det är därför önskvärt att Sveriges kommande regeringar i större utsträckning låter vetenskapen vägleda lagstiftningsprocesserna.

SKRIBENTERNA

Lina Tebbla, ordförande i föreningen Vetenskap och folkbildning

Amalia Juneström, sekreterare i föreningen Vetenskap och folkbildning

Albin Larsson, styrelseledamot i föreningen Vetenskap och folkbildning

Mikael Andersson, styrelseledamot i föreningen Vetenskap och folkbildning

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.