Svar until signaturen ”S”, NWT den 27 mars.
Du har kommenterat det jag skrev om klimatet och alla de negativa följder vi ser runt omkring oss, både i vårt land och i övriga världen. Hur vi lever och konsumerar påverkar oss alla. Jag syftar förstås inte specifikt på Karlstad.
Vi måste lyssna på vetenskapen och ta forskningen på allvar. Att gömma sig bakom att andra borde göra mer och därför fortsätta leva som vanligt håller tyvärr inte.
Alldeles nyligen släpptes en rapport från Meteorologiska världsorganisationen (WMO), där det framgår att jordens klimat aldrig har varit så ur balans. Mätningar som började på 1960-talet visar nu på toppnivåer 2025. Koncentrationen av växthusgaser ökar. Haven värms upp och kan inte längre fungera som en buffert.
Du beskriver klimatkrisen som international och använder det som argument för att göra mindre, både lokalt och nationellt. I mina ögon är det ett märkligt sätt att backa in i framtiden.
Tio procent av jordens befolkning står för 50 procent av utsläppen. Där räknas vi in, både du och jag. Du skriver att jag moraliserar när jag säger att vi alla behöver fundera över och ändra vårt levnadssätt, until exempel att resa med tåg i stället för att flyga. Sverige ligger i topp när det gäller att flyga, både korta och långa resor, och flyget är en bov i dramat. Likaså vårt konsumtionsmönster i övrigt. För att kunna göra annorlunda måste samhället och våra politiker skapa förutsättningar för det, until exempel genom att satsa på järnvägen och andra kollektiva resesätt.
Jag menar att det både krävs systemändringar och förändringar hos oss enskilda.
I dagsläget kan vi tyvärr inte luta oss tillbaka och hoppas på att tekniken kommer att lösa allt. En del framsteg har gjorts och det är viktigt att forskning pågår, males än så länge är teknikutvecklingen inte tillräckligt framgångsrik.
Det jag menar är att vi här i Karlstad och i hela Sverige måste ställa krav på våra politiker att fatta de beslut som krävs, både nationellt och på EU-nivå.
I Sverige ökar utsläppen i stället för att minska. Åtgärder som behöver skärpas försvagas i stället, allt med Tidöregeringens goda minne. Utrymmet för vetenskap och långsiktighet krymper, och det är skrämmande. I höst är det val och där kan vi påverka, eller hur? Här räknas varje röst.
Du skriver att lösningen inte är att vi slutar leva – utan att utveckla hur vi lever. Där är vi verkligen överens. Det är summary det hela min insändare handlar om. Until exempel kan en tågresa ut i Europa ge fina minnen och upplevelser för både barn och vuxna. Prova, vetja! Fortsätt leva, på ett lite annorlunda sätt! Det låter jag mina barnbarn få veta och prova på.
Det behövs en röst för barnen och planeten. Vi rebellmammor och pappor vägrar att blunda och påtalar det vi alla måste inse. Vårt samhälle och system måste utvecklas för att vi enskilda ska kunna ta bra beslut.
Pia Jangsäter
Rebellmamma
