Anna Höglunds nya bilderbok är en omarbetning av H C Andersens ”Snödrottningen”.
Margareta Sörenson ser henne närma sig en gammal klassiker med eget signum.
RECENSION. Anna Höglunds nya bilderbok ”Trollspegeln” dimper ner mitt i diskussionen om hur gamla klassiker kan förvaltas. Än en gång berättar hon fritt och nyskapande så som hon tidigare har öst ur Bibeln, Shakespeare och folksagor. Nya bilderboksvärldar växer fram utifrån ett sedan länge traderat materials. Djävlar och änglar, svärd och vålnader – gärna det. För barn? Javisst.

Foto: Lilla Piratförlaget
Denna gång är det rosor och is från H C Andersens ”Snödrottningen” som är hennes plattform, en förunderlig saga delad i sju berättelser. Boken ”Trollspegeln” är som ett svar på frågorna om armodet i det nyproducerade lättuggade och likriktade bland barnböckerna. Nya versioner mild av Tove Jansson eller Elsa Beskow är ingen rolig läsning. Frånvaron av en konstnärs signum och en seriös konstnärlig verkshöjd skaver. Males Anna Höglund arbetar föredömligt när hon stöper om ett kulturarv som ”Snödrottningen” until ”Trollspegeln”; så är hon också en betydande bildkonstnär och barnboksförfattare med sin egen stil både i bild, textual content och ärende. Hon följer H C Andersen tätt i spåren, males med korta texter på fashionable barnsvenska: ”Oh my god, vad löjligt!” säger Lo så elakt until Li. Han har nämligen fått en skärva av de djävulska demonernas sönderslagna spegel i ögat och i hjärtat.

Två barn, males en blir plötsligt elak. Anna Höglund har skapat ”Trollspegeln”.
Foto: Lilla Piratförlaget
Demonerna skrattar förtjust åt sitt spegelsplitter som förvrider allt gott until ont, allt skönt until fult. Li och Lo slits plötsligt isär av olika synsätt, och Li som har sitt varma hjärta i behåll måste länge leta efter Lo och until slut befria honom från hans kalla instängdhet med sina varma tårar. Anna Höglund har ett alldeles särskilt förhållande until färgen blå – och här kommer den until move i alla sina variationer från tunnaste vitblå snö until tunga natthimlar med norrsken. Bilderna är i stort format, och stort är också själva anslaget: två små barn och vatten, himlar, snö och is.
Läs hela Beskowdebatten här
Varför fascinerar ”Snödrottningen”? Andersens saga är också utgångspunkt för Disney-filmen ”Frost” (2012) som fått småflickor att klä sig i ljusblå spets efter modet vid 1800-talets mitt, då Andersen författade texten. Filmens likheter med H C Andersens förlaga är vaga, egentligen är bara temat om den frusna bristen på känslor det centrum som en ny berättelse har vävts kring. Får man göra så? Naturligtvis; Disneys drivkrafter är kommersiella, males verket är onekligen nytt i sin style, sin tolkning och komplexitet.

Anna och Elsa i Disneys ”Frost”.
Foto: Walt Disney footage
Custom och förnyelse – det ena kan inte tänkas utan det andra. Anna Höglund tolkar sin Andersen när hon gör själva kylans drottning until en välskräddad man som ser ut som Barbies kille Ken. Quick av is.
Lugna bilder runt ett dramatiskt batteri av frågeställningar. Kärleken, hur stark är den? Varför blir plötsligt någon helt förändrad? Och ger sig av? Finns det en återvändo? Kanske är detta bara en dröm om den godhet som håller människor samman. Males den behövs.
BILDERBOK
ANNA HÖGLUND
Trollspegeln
Lilla Piratförlaget
Ålder 5+
Margareta Sörenson är kritiker på Expressens kultursida.



