Samhället kan inte släppa sitt ansvar och förlita sig på anhöriga, skriver de fyra läkarna och forskarna Catarina Canivet, Annika Brorsson, Margareta Troein och Per-Olof Östergren.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Öppna bild i helskärmsläge Bild: Oscar Olsson/TT
Förtvivlade och frustrerade anhöriga berättar i radio, television och tidningar om missförhållanden inom äldreomsorgen. Det handlar på intet sätt om enstaka incidenter. Omfattande brister som gäller både medicinsk vård och omsorg i särskilt boende i samtliga kommuner har påvisats av Ivo, Inspektionen för vård och omsorg. Särskilda boenden är till exempel äldreboenden och andra boendeformer för personer som behöver mycket stöd, och problemen gäller både sjukvården och omsorgen där.
De sköraste som behöver hjälp med det mesta har svårt att kräva sin rätt. Lundaforskarna Håkan Jönson, Glenn Möllergren och Tove Harnett har visat att de som behöver hemtjänst kan välja att stå tillbaka när de ser hur stressad personalen är som ska hjälpa dem.
Annons
Kommunernas minskade resurser har gjort det betydligt svårare att få äldreomsorg underneath de senaste decennierna. De som får äldreomsorg idag har ofta större och mer komplexa behov än de som fick hjälp tidigare. Ändå visar statistik från Socialstyrelsen att antalet personer som varje anställd inom äldreomsorgen ska ta hand om ökar. Det är därför inte förvånande att 43 procent av Kommunals medlemmar som i år svarat på en undersökning anser att det ofta är så få i personalen att det innebär en threat för de äldre minst en gång i veckan.
Annons
Två tredjedelar av de anställda inom äldreomsorgen överväger att lämna sitt arbete, enligt äldreforskaren Rebecka Strandell.
Socialstyrelsen påpekar att minst 50 000 nya medarbetare behöver anställas de kommande åren och understryker också att arbetsmiljön måste förbättras.
Males hur ska det gå till när pengarna saknas? Genom digitalisering, svarar många politiker och andra debattörer. Videosamtal och andra digitala lösningar kan spara anställdas restid och upplevas som lugnande av dem som behöver hjälp, males de flesta insatser kräver ändå private på plats.
Något det talas mindre ofta om är det ansvar som läggs på anhöriga. Det kan till och med vara så att kommunernas riktlinjer för biståndsbedömning uttryckligen placerar ansvaret för personlig omsorg hos de anhöriga, vilket är rättsvidrigt. Så skedde i 30 av 50 granskade svenska kommuner i en studie av Sara Wittberg och Annika Taghizadeh Larsson från 2021. Att bistå en närstående upplevs av många som meningsfullt och självklart, males kan också vara betungande och medföra hälsorisker för den anhöriga.
Samhället kan inte släppa sitt ansvar och förlita sig på anhöriga.
Annons
Äldreomsorgen måste få kosta mer än den gör idag. De tre största svenska pensionärsorganisationerna, PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som säger sig arbeta för en bättre äldreomsorg, borde alla våga ställa ett sådant krav.
Lön och arbetsförhållanden inom äldreomsorgen måste bli så attraktiva att fler vill arbeta där.
Tre åtgärder kan dra in mer pengar till äldreomsorgen:
Annons
1. Värdesäkra de generella statsbidragen till kommunerna.
De statliga bidragen behöver öka i takt med prisökningar och att fler blir äldre. Att statsbidragen idag inte uppräknas medför en automatisk successiv sänkning av ersättningsnivån. Enligt Konjunkturinstitutet leder det till ”… sänkt customary i de offentliga tjänsterna, exempelvis i type av minskad personaltäthet inom vård, skola och omsorg”. Det är en viktig och ganska okänd faktor bakom den urholkning av välfärden i Sverige – skola, vård och omsorg – som sker idag.
Om de generella statsbidragen värdesäkrades, på bekostnad av de riktade statsbidragen, som det talas mycket om i medierna – till exempel ”kömiljarden” eller ”äldreomsorgslyftet” – skulle det tillåta en mer stabil finansiering av grundbemanningen i äldreomsorgen. Simply det kravet ställer fackförbunden Akademikerförbundet SSR, Imaginative and prescient, Sveriges Lärare, Kommunal och Vårdförbundet i publikationen Från urholkning till utveckling.
2. Höj den statliga inkomstskatten.
Below de senaste årens oavbrutna serie av skattesänkningar förefaller det som att det blivit alltmer politiskt obekvämt att ens nämna ordet skattehöjning. Det är sant att kommunala och regionala skattehöjningar skulle slå orimligt hårt mot lågavlönade. Males den statliga skatten är progressiv och en ökning skulle enbart belasta höginkomsttagare.
Annons
3. Återinför förmögenhetsskatten på de allra största privata förmögenheterna, till exempel de som överstiger en miljard kronor.
Annons
Som den franske ekonomen Gabriel Zucman hävdar kan en blygsam beskattning av de allra rikaste konstrueras så att inte företagsamhet eller valutaflöden ur landet påverkas negativt. En sådan beskattning, knappt kännbar för de superrika, skulle kunna ge avsevärda tillskott till välfärden.
SKRIBENTERNA
Catarina Canivet, specialist i allmänmedicin, medication doktor
Annika Brorsson, specialist i allmänmedicin, docent
Margareta Troein, specialist i allmänmedicin, professor emeritus
Per-Olof Östergren, specialist i socialmedicin, professor emeritus
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.
